The Therese Larssons

Jag har under de senaste månaderna skrivit ett flertal mejl till min goda vän Therese Larsson i Berlin.
Det har varit långa mejl och det har varit korta mejl. Det har varit djupt personliga mejl och det har varit vardagliga.
Inte någon gång har hon svarat.
När jag häromdagen talade med henne i telefon frågade jag - inte utan viss irritation i rösten - varför hon aldrig svarade på mina mejl?
- Vilka mejl? sa Therese.
Jag övervägde att slänga på luren i örat på henne för att därigenom med handling visa vad jag tyckte om hennes charader. Men en röst inom mig - jag har en hel del av den varan - sade mig att hon för omväxlings skull talade sanning.

Mejlen till therese.larsson@gmail.com har uppenbarligen inte gått till "min" Therese utan hennes namne.
För den Therese jag känner har ingen gmail-adress, hävdar hon.
Så om du - den andra Therese Larsson - mot all förmodan läser det här: jag ber om ursäkt för att jag överöst dig med mejl och kallat dig för "prinsessan" etc. Men du förstår, min vän har själv gett sig det smeknamnet. Så det föll sig naturligt att inleda mejlen så. Och det här med "vad har du på dig?", ja, det är bara uttryck för något slags jargong som jag och Therese har.