Två veckor kvar till löning och jag har redan bränt varenda krona på kläder och... ja, jag kommer inte på någonting mer. Otroligt. Samma sak varje månad. Den 25:e kommer och jag staplar mer eller mindre anemisk iväg till närmaste uttagsautomat, tar ut en ansenlig summa pengar och lever som en kung i en vecka.Det blir så efter att man klarat sig undan sväldöden med livet i behåll. Man tycker lite synd om sig själv och är på sitt allra generösaste humör. Man unnar sig saker, gärna onödiga sådana. Det är bara mänskligt.
Men jet set-livet har en baksida. Lönen - i mitt fall åtminstone - räcker bara i en vecka.
Jag tycker mycket om att konsumera - det lindrar min ångest som inget annat.
Och nu har jag hittat en sak som jag inte kan leva utan. Den kostar 9 990 kronor. Men jag har som sagt inget kapital att omsätta i denna oundgängliga pryl.
Jag är dessutom fortfarande skyldig Rosa Bloggen-Ida en stor summa pengar. Tur att hon är på andra sidan jordklotet.
Mina pekuniära problem tvingar mig att rea ut delar av mitt bohag.
Har du 2000 kronor som du inte vet vad du ska göra av? Köp min sampler - en Roland S330. Jag slänger med cirka 100 disketter fullproppade med ljud.
Jag vill inte låta desperat, men snälla någon: köp den!
Så här ser den ut:
Jag slumpar även bort en trummaskin av modellen Kawai R-50.
Så här ser den ut:
Vem som helst som kan någonting om musik vet att det här är två kultprodukter.
Det går även bra att skänka pengar till mig. Jag har aldrig haft någonting emot allmosor. Ser det som en handling av kärlek.
Mejla mig så får du ett kontonummer.
10 kommentarer:
Jag ger dig 1600 pänn för Roland-samplern.
Hör av dig så tar jag med pix i morrn till jobbet!
/Robban Andersson
Du kan väl alltid sno någons Visa-kort.
Redaktör Holender, det glädjer mig att du respekterar yttrandefriheten och mitt lättsamma inlägg ovan.
Jag måste också ta tillfället i akt och tacka dig för vår tid tillsammans på tidningen Expressen. Jag kommer ihåg när du ur tomma intet lyckades trolla fram en helikopter till vår bevakning av ett sjödrama i början av 2000-talet. Detta säger något om din storhet.
Jag kommer också ihåg dina framgångar i granskningen av vänsteraktivister.
Och din fantastiska artikel:
"USCH-DRAPERIETS HEMLIGHET AVSLÖJAD - nu vet vi varför plasten klistrar fast sig mot kroppen."
Deerhunter/Boarhunter, jag minns varken sjödramat, vänsteraktivisterna eller duschdraperiet. Men det behöver inte betyda någonting.
Robban Andersson, jag måste fundera lite på ditt skambud innan jag bestämmer mig.
Apropå "Allt ska bort!":
http://tankaromstortochsmatt.blogspot.com/2006/01/allt-ska-bort.html
Det länkade inlägget gäller dock inte privatägda prylar...
Jag kan meddela de närmast sörjande att ingen mejlat mig och frågat efter mitt kontonummer.
Det är i o f s ett svårt val om man ska skänka pengar till svältande barn eller till dig. Men efter moget övervägande får du trots allt nobben. :-)
El mango, jag har en känsla av att du även gav de hjälpbehövande barnen "nobben".
Trots att jag är en fattig student ger jag 100 kronor till Unicef varje månad via autogiro. Hur mycket brukar du ge till välgörenhet? ( Se även http://tankaromstortochsmatt.blogspot.com/2005/12/noll-ironi-noll-baktanke-100-vlmening.html ).
Skicka en kommentar