Den där apelsinplantan i mitt fönster, jag förstår inte vad det är med den.
En gång i tiden var det en prunkande oas som alla i kvarteret talade om med avund i rösten. Man sade om mig att jag hade gröna fingrar, att det bodde en liten trädgårdsmästare i mig.
Inte nu längre.
Nu har grannarna slutat att hälsa på mig. Möter jag någon i trapphuset så slår de ned blicken och låtsas inte höra mitt "hej". Jag har blivit utfryst ur den trygga gemenskap som medlemsskapet i en bostadsrättsförening normalt bjuder.
Allt är apelsinplantans fel.
Den slokörade apelsinplantan.
Jag förstår ingenting.
Jag har gjort allt!
Jag har vattnat fanskapet hyfsat regelbundet.
Jag har pratat med den. Sagt saker som att "det här ska nog ordna sig, lille vän".
När stämningen blivit för dyster har jag berättat roliga historier som haft så makalösa poänger att jag kiknat av skratt.
Under hela tiden har jag haft ögonen på plantan. Jag har observerat den med den analytiska blicken hos en vetenskapsman vars banbrytande forskarrön en dag kommer att föra honom raka vägen till Konserthuset i Stockholm där han får ta emot Nobelpriset i medicin ur kungens hand.
Jag vattnar och vattnar men bladen är fortfarande torra som fnöske. Den ser lika vissen ut som vanligt, krukväxten.
Det har bara sporrat mig.
- Jag ska fan få liv i dig din lille jävel om det så blir det sista jag gör! har jag väst åt den.
Sedan har jag dragit upp persiennen och låtit växthelvetet bada i ljus.
Ingen respons naturligtvis. Vad hade jag väntat mig? Ett mirakel?
Aningen modstulen har jag sonika fällt ned persiennerna och justerat spjällen så att apelsinplantan fått lagom med ljus, varken för mycket eller för litet.
Jag har vakat vid dess sida, som man vakar vid en anhörigs dödsbädd.
Överöst den med kärlek kort och gott.
Ingenting jag gjort har emellertid haft någon som helst effekt, det har jag med stigande förtvivlan insett.
Nu talar jag inte längre med den. Jag skriker åt den. Okvädinsord. Försöker provocera fram en reaktion.
Det är naturligtvis omoget och irrationellt - men mänskligt.
Jag är ingen robot utan känslor.
Jag är bara en helt vanlig kille som försöker driva upp en planta.
Människa-Naturen: 0-1.
Jag saknar dig
13 år sedan
9 kommentarer:
Det kan vara så att ni är på olika plan blomman har sina rötter på jorden medans du svävar bland molnen... Kom ner på jorden och viska lite kärlek så ska den nog blomma ut till nyår.
Är det något att skriva om? Att de druckigt en flaska vin på migrationsverket? Snacka om psedonyhet, DN är arga på migrationsverket,de avvisar ju flyktingar, på något sätt skall de sättas dit, så kommer då ett mail. Det finns arbetsplatser där det dricks förbannat mycket mer. I min ungdom jobbade jag på Sturby sjukhus, där hade du kunnat skriva en bok, ha, ha. Att de "firat" en avvisning låter otroligt, i alla fall omöjligt att verifiera, bara och hoppas att de inblandade saknar medievana, eller hur?
Niklas: Tack för inbjudan! Jag kommer gärna!
Anonym: Ska försöka.
robsten
är du dum eller spelar du bara?
det är uppenbart att du saknar nyhetsnäsa. pinsamt uppenbart. du svamlar på och är helt klart mycket dåligt påläst. trots det spyr du ur dig galla som om du inte visste bättre. att tjänstemän på migrationsverket skålar i champagne efter att ha fått ur en flyktingfamilj ur landet är självklart anmärkningsvärt - och en klockren nyhet.
den bedömningen har även andra redaktioner gjort. dn:s avslöjande har hela morgonen toppat aftonbladet.se, rapport, nyheterna, ekot m.fl.
du skriver att det är "omöjligt att verifiera" uppgifterna. har du ö.h.t. läst artikeln? det har jag i alla fall. och där bekräftar ju flera personer att man verkligen druckit champagne och att det skett under arbetstid. en av dom säger sig också ha betalat för den. vad är det som inte går att verifiera?
nä, du verkar ärligt talat inte ha alla hästar hemma, robsten.
till robert och hans kollega säger jag: grattis till scoopet!
Tack, Niklas!
Fortsätter du så här så kommer folk att tro att jag betalar dig för att skriva på den här bloggen.
Gud så fruktansvärt irriterande. Den där nedrans röstmätaren räknar ju fel hela tiden. Och en sån litar du på ska avgöra din framtid!
Vi gör ett litet test här, om kommentaren kommer in bara.
Kul att se dig in daa flash! Jag piper iväg nu men tillbaks på månadg hinner du med en öl med TC å gänget i dagarna hade det varit super, ska försöka dra med fröken Gners också.
God jul!
Hils martin
Det var det här med att vårda...
du gör ju allt som står i din makt syns det mig som...men det r ju så...man kan inte lyckas med allt.
Trots detta så ger du inte upp, goda egenskaper tycker jag. Hoppas du får en bra, fin julhelg och att nyårsfesten blir upplevelserik...
Skicka en kommentar