lördag, oktober 14, 2006

Respekt!

I ett infall av vansinne rakade jag i fredags förra veckan av mig kalufsen.
Jag kan rekommendera det – man känner sig som pånyttfödd igen.
Efter att jag låtit lockarna falla har mitt liv förändrats radikalt på flera punkter:
folk väjer för mig på gatan
gamla tanter får någonting jagat i blicken och håller hårdare i sina ägodelar
små barn faller spontant i gråt vid blotta anblicken av mig.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Borde du inte ändra presentationen av dig själv och din blogg?

Anonym sa...

Var det René som höll i rakhyveln???

Anonym sa...

Härmapa!

Colette van Luik sa...

DET ska jag också göra!

Anonym sa...

sporadisk besökare...
tillika journalist...
och nyfiken till vansinne...
därför min fråga: har du börjat plugga???
Hur ÄR det då?
Känns det rätt eller fel?
Åh, låt mig veta!

Anonym sa...

Hahahaha! Work it!

Anonym sa...

Om Du dessutom lägger på strategiskt placerade tatueringar, ringar i öronen och börjar tala om Din relation till framlidne Fitzpatrick så kanske det blir löneförhöjning också.

Anonym sa...

Det var ganska allvarliga konsekvenser du radar upp av ditt frisyrbyte. Ser du så ond ut?